saralundell

Vet vuxna bättre?

Förra veckan när jag var hemma i min skog och var inne på lanthandeln för att handla (peka på vad pappa ska handla) så fick jag en liten kommentar av en man. Jag vet vem han är och han har handlat av mig många gånger under somrarna - på just lanthandeln i fråga. Han ser min läppiercing som är relativt ny och säger skämtsamt "Ska jag inte hämta tången?" - han syftar självklart på att den bör dras ut. Han säger det hela med ironi och jag är medveten om det och jag svarar "Haha, njee. Jag klarar mig rätt bra"  Och får till svar "Skäms du inte?". Då dör en liten bit av mig. Jag säger självklart inget elakt och fortsätter istället att spela med. Men om jag skäms över en piercing? En del av mitt utseende som jag har valt själv? Nej, jag skäms inte. En människa ska aldrig skämmas över sitt utseende, vare sig det är vikt, kläder eller genetiska drag. Sina handlingar får man skämmas över, för det är trots allt de som spelar roll. Däremot så har jag länge gruvat mig lite för då jag ska jobba i sommar. Just det där med piercingarna och tatueringen. Folk i en liten, liten by uppskattar inte riktigt sådant. Jag är inte heller så förtjust i följande fråga "Har du ångrat tatueringen än?" Men det värsta är frågan om vad jag pluggar och när jag går ut. Det är inte den mest älskade frågan om man har gått om två år och skäms en hel del. Äldre människor är inte så mycket för att byta utbildning på grund av andra elever, att man känner att man valt fel eller att man är för missnöjd med sina betyg. Äldre människor är i regel lite mer för att gå ut skolan så snabbt som möjligt och skaffa sig ett jobb - sen om det är något man vill jobba med är inte lika viktigt. Men jag har överseende, de flesta är mycket trevliga och småpratar mer än gärna :) Hellre det än de många oförskämda ungdomar som inte har hört talas om tacksamhet.


Mina kära piercingar <3



Watch your tongue, sometimes :)
sara

Kreativitet, yuck