Efter 19 år har jag rätt att ge upp..

Har nyss avslutat ett 27 minuters-samtal med konstant skrik och gråt med Johanna. Hon ska visst följa med mig till psykologen imorgon. Det är nog bra tror jag.. Vet inte vad jag ska säga till den där jäävla psykologen. Jag känner att Johanna är den enda vän jag har, eller den enda som bryr sig på riktigt. Jag är tacksam som har henne, hon uppskattar iaf hela mig. Ortroligt nog. Jag hatar det här. Hon är den enda som tror mig också. Kanske för att hon har sett mig gråta och vara ledsen minst en gång i veckan sen 4:an i princip. Har man inte varit lycklig någonsin i sitt liv. Då tycker jag att 19 års tid är tillräckligt länge för att försöka. Så här jävla svårt ska det inte vara.


sara

Kommentarer
Postat av: Linda

Usch ja, det var den!!

2009-05-27 @ 17:19:00
URL: http://ndail.blogg.se/
Postat av: Sara

Jag älskar dig vännen ska du veta. För alltid! <33

2009-05-27 @ 17:32:13
URL: http://myknowledge.blogg.se/
Postat av: Sara

Sara, jag älskar dig. För alltid! <3

2009-05-27 @ 17:39:42
URL: http://myknowledge.blogg.se/
Postat av: Sara

Nu blev det två, men det gör inget ;D <33

2009-05-27 @ 17:40:45
URL: http://myknowledge.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0